rotel rx 500
Rotel är också det ett ganska stort märke internationellt sett. Det övertogs av Luxor som distributör i Sverige 1981. Rotel tillverkar HiFi-apparater främst i mellanprisklassen där man har ett ovanligt stort sortiment av modeller bland de flesta apparattyper och även högtalare. Receivermodellen RX-500 är en standardapparat med vanlig ratt och skala för radiodelen och de sedvanliga reglagen på för-stärkardelen.
RX-500 har prestanda som ligger över vad man i allmänhet kan räkna med att få för 1500 kronor (1982). Radiodelen har bra känslighet, bättre än vad man tidigare kunnat räkna med, men det är fortfarande så att den som bor flera mil från sin FM-stereo-sändare måste räkna med att använda centralantenn eller en annan bra antenn för att få fullgod och brusfri mottagning. Stationsskalan är ovanligt stor och överskådlig vilket gör det lätt att ställa in stationerna riktigt. Distorsionen vid FM-stereomottagning är låg och riktigt bra ljud går att åstadkomma vilket man bäst märker då man lyssnar på direktsändningar av musik. Ljudet på radiodelen är så bra att det mestadels är sändningarna som är sämst och bestämmer hur bra det låter.
Rotel RX-500 är en beprövad konstruktion som förbättrats och finslipats. Den innehåller inga mer avancerade detaljer men det som finns i fråga om reglage och utrustning är ovanligt rejält och bra i förhållande till priset. Detta gäller speciellt förstärkardelen som har de reglage som i dag är standard. I och med att tekniken gått framåt så är det inte mycket dyrare att i dag göra en bra förstärkare och det märks framförallt när man lyssnar på skivspelaringågnen. RIAA-korrektionen t ex är mer exakt än tidigare och bruset på grammofoningången märkbart lägre än vad som normalt var fallet för ett par år tidigare.
Rotel RX-500 1500:- |
|
Radiodelen | |
Känslighet i dBf Mono vid 46 dB S/N Stereo | 16 36 |
Frekvensgång +dB 20-15000 Hz -dB | 0 1, 4 |
Distorsion i %: 100 Hz | 0,42 |
THDvid65dBf1kHz | 0.35 |
signalnivå) 5 kHz | 0,28 |
Signal/brusförhållande i dB vid 65 dBf signal | 66 |
Förstärkardelen | |
Uteffekt i W vid 8 ohm | 28 |
(vid klippning) 4 ohm | 36 |
Distorsion THD i % vid nominell effekt 25W | 0,08 |
Frekv.gång +/- db AUX
PHONO |
0,3 0,4 |
Signalbrusf. dB PHONO | 78 |
rel. 5 resp. 100mVTAPE | 90 |
Max. insign mV PHONO | 160 |
Ingång MC-pickup | o |
PHONO-ingångar | 1 |
TAPE-ing. (RCA-typ) | |
1 | |
TAPE-ing. DIN-kontakt | o |
Högtalarutgångar, par
Antenning., skruvkont. Antenningång koaxialk. |
2 |
• | |
o | |
Inb AM-antenn: Stav Ramantenn | • o |
Extra nätuttag | 0 |
Syntesmottagare FM | o |
Övrig utrustning | |
Snabbval FM-stationer | o |
AM-mottagning KV | o |
förutom MV LV Stationsratt m svänghjul | o • |
Loudness: Omkopplare Steglös | • o |
Effektmätare | o |
Filter LOW HK3H |
o 0 |
Antal hörtelefonuttag | I |
I testen ingick Dux 6695 Harman/Kardon 350i Hitachi HTA-4000 JVC R-X2 Kenwood KR-720 Luxman R-5045 Marantz SR-100 Onkyo TX-20 Pioneer SX-400L Rotel RX-500 Sony STR-VX1 Technics SA-222
RADIODELEN
Känsligheten
har mätts för stereo- och monomottagning. För att få så brus-fri mottagning som möjligt är det viktigt att mottagaren är känslig, kräver bara en svag radiosignal för acceptabel. Ju lägre dBf-vär-de desto bättre. Frekvensgången bör vara så rak som möjligt. Avvikelsen i dB skall vara liten. Distorsionen har mätts i bas (100 Hz), mellanregister (1 kHz) och diskant (5 kHz). Ju lägre värde desto bättre och renare ljud. Signal/brusförhållandet anger skillnaden i styrka mellan ljudet och bruset. Ju större skillnad och högre värde desto mindre brus hör man.FÖRSTÄRKAR-DELEN
Uteffekten
har mätts vid den nivå då förstärkaren inte längre förmår återge hela ljudsignalen utan klipper av den. Normalt får man mer effekt vid 4 ohm än vid 8 ohm, ju större skillnad desto bättre. Distorsionen skall vara så låg som möjligt liksom avvikelsen i Frekvensgången.Signalbrusförhållandet:
bättre ju högre värdet är, se ovan.Max. insignal Phono. Detta värde anger hur kraftig signal grammofoningången tål innan den överbelastas och ljudet börjar låta illa. Normalt är värden över 100 mV tillräckliga.
ÖVRIG UTRUSTNING
som är den andra delen i tabellen visar vilka utrustningsdetaljer som ingår. Detaljer som finns markeras med en fylld cirkel. Detaljer som ej finns markeras med ej fylld cirkel. För vissa detaljer anges antalet med siffror, t ex antalet FM-stationer som kan snabb väljas.