JBL L150

JBLrs högtalare har blivit kända framförallt för två saker: JBL-soundet och kraftigt ljud. Många av JBLrs tidigare modeller har ett färgat ljud precis som flertalet högtalare fortfarande. Är man van att lyssna på högtalare kan man ofta på ljudet höra varifrån den kommer; japanska högtalare har en egen ljudkaraktär som är briljant, tyskarna gör högtalare med kraftig bas och diskant men svagt mellanregister, osv. JBL har ofta ett "sound" som passar populärmusik och används ofta i studios vid inspelning av just den musiktypen.

Nu har JBL kommit med en neutral högtalare, modell L150. Frekvenskurvan är mycket jämn inom hela det hörbara frekvensområdet. Ljudet är också mycket rent för att komma från en högtalare. När man talar om högtalare måste man komma ihåg att det är de svagaste delarna i en ljudanläggning som normalt har många gånger mer distorsion och ljudförvrängning än någon annan ljudkomponent. Här låter ljudet ändå påfallande rent och transparent. Ingen del av frekvensområdet är starkare än genomsnittet. På vår testmodell finns ett undantag i diskanten vid 18000 Hz. Vårt testexemplar kom från den s k pilotserien av L150 (den första provtillverkningen) och där hade membranet på diskantelementet en resonans i kanten som nu är avhjälpt. Distorsionen är låg utom i basen där den ökar under 100 Hz till en nivå som är ovanligt låg. I mellanregist-ret kring 1500 Hz finns en distorsionsökning som vi tyckte oss höra som en grumling av ljudet när man spelar med kraftig volym.

Det man mest frapperas av är L150:ans breda och öppna ljud. Lyssnar man på en bra inspelning av stor orkester så breder den ut sig inte bara mellan högtalarna utan faktiskt på alla sidor och även på djupet. Man får ett verkligt fint stereoperspektiv. Dessutom finns alla toner med, även den djupaste basen. Om man tidigare lyssnat till moderna typer av Hifi-högtalare som t ex de vi testade i årets januarinummer så tycker man kanske att basen ibland låter svagare med L150. Det beror på att många vanliga högtalare har en bashöjning kring 100 Hz för att kompensera den sänkning av basen man har under 50 Hz. Här finns ingen bassänkning under 50 Hz så någon kompensation behövs inte.

Lyssningsintryck:

Basen är inte perfekt men ändå den renaste och djupaste vi hittills hört. De lägsta tonerna på kyrkorgel låter imponerande även de i kyrkan är renare. Mellanregistret låter transparent och klart vid normala lyssningsvolymer men vi tyckte oss höra en aning grumling vid kraftig volym.

Diskanten är både kraftig och ren samt har bra spridning. Den låter luftig och naturlig.

Stereointrycket är bland det bästa vi hört med både fin bredd och bra djup i ljudet.

JBL L150 passar faktiskt för nästan alla musiktyper. Discomusik låter bäst med tryck i basen och bara man höjer baskontrollen på förstärkaren så låter disco bra också. Verkningsgraden hos L150 är inte så bra som hos stora discohögtalare så om man är helt inriktad på denna musiktyp bör man leta bland de speciella discomodel-ler som många tillverkare inklusive JBL erbjuder. Speciellt bra låter akustisk musik där man vet hur det skall låta. L150 låter bättre än de flesta andra högtalare. Impedansen går vid 9000 Hz ned till c:a 5 ohm vilket överskrider DIN-normen men det ger knappast problem med en modern förstärkare.

Kort sagt:

Stor högtalare som ger ett neutralt och transparent ljud. Mycket brett  frekvensomfång. Det

bästa ljud vi hittills hört

© Loudandproud hifigoteborg

 

Data

Märkeffekt: 300W max Nominell impedans: 8 ohm Verkningsgrad: 0,1 % Konstruktionsprincip: Sluten låda         Högtalarbestyckning:         300 mm bas  300 mm passivt baselement (slavbas) 

130 mm mellanregister

25mm diskant (dome twee-ter)                                  Yttermått: 1054x432x330 mm (HxBxD)

Vikt: 36,4 kg netto