Intill kyrkogården placerades, som av en händelse, det nya cellfängelset, som ersatte ett äldre fängelse vid S:t Eriks torg intill Lilla Bommen. I kanten av Delsjöterrängen, med god tillgång på frisk luft, lades lungsjukhuset, Renströmska sjukhuset. Liksom Ekmanska sjukhuset, mittemot Ekmans Stora Torp, var det en av många institutioner i Göteborg byggda med donationsmedel. Ett par friskolor med ambitiös arkitektur har byggts på branta, tidigare obebyggda tomter. Här ligger också Härlanda kyrka, en förebild för mycket av 1960-talets småkyrkobyggande.

 Örgryte gamla kyrka

Vid mitten av 1200-talet byggdes Örgryte gamla kyrka, St Sigfrids plan, som en romansk rektangulär s:e-kyrka med kor och altare i öster. Först 1712 blev församlingeget pastorat. På 1730- och 1740-talen ansvarade stadsarktekt Bengt Wilhelm Carlberg för betydande ombyggnader. Tornet tillkom 1748. Kyrkan hade dessförinnan förlängts rr:: öster med ett tresidigt kor 1735. Korsarmen mot norr byggdes 1775. Domkyrkoarkitekten Carl Wilhelm Carlbergs ritningar låg till grund för den södra korsarmen 1817. Interiören har takmålningar från 1741 av Johan Ross och Michael Carowsky. Även predikstol och dopfunt är från 1700-talet.

Örgryte nya kyrka, Örgryte kyrkogata, Adrian Peterson 1888-90, är en större nygotisk kyrka som i senare tid utrustats med en nybyggd rekonstruerad barockorgel av världsklass. Den har tillkommit som en del av ett omfattande forskningsprojekt inom Göteborgs universitet och Chalmers ..Litt: Arvid Baeckström Studier i Göteborgs byggnadshistz-ria före 1814 1923.

Överåsgatan

Överåsgatan  går som en återvändsgata på en höjdrygg norr om Örgryte gamla kyrka. Namnet har den fått av Överås, WA Boulnois 1861, en villa i vitputsad nyrenässans byggd för familjen Dickson (jfr [59]) vid gatans norra ände. I branten mot Danska vägen ligger en annan av Örgrytes stora villor, Wilhelmsberg, Victor von Gegerfelt '\Q70. Båda villorna har en asymmetrisk, »modern« plan med festliga torn. Överåsgatan avslutas med en helt kringbyggd kvadratisk plats högt ovanför trafikleden. Trots några nyare villor i tege har gatan fortfarande en stark prägel av 1920-talsklassicis-mens spröda elegans. De flesta av villorna i gatans södra ce ritades av Nils Olsson 1925-31, inklusive villan i gatans fonc där Olsson själv bodde en tid (jfr Olsagården [360]). I gatars nordöstra del, Överåsgatan 4-14, ligger en rad villor som skulle lösa den täta trädgårdsstadens insynsproblem. Plane~ gjordes av Erik Friberger i samarbete med fastighetskontorets Gert Stendahl. Husen kopplades ihop till en sluten gatufasad med ett envånings garage eller »köksgård«. En flygel mot grannen skapade en »patioliknande gård stängd för främmande blickar«, som man tänkte sig prydd med springbrunn, skulptur eller pergola. Husen ritades 1925-30 av Friberger (nr 8), Stendahl (nr 4) och två andra arkitekter. Litt: Arkitektur 15-1925; K H Pettersson Den fantastiska Överåsgatan 1998.

Tandåsplatsen

Tandåsplatsen är en triangulär plats vid slutet av Orargerigatan. Det är den mest konsekvent genomförda delen av den 1920-talsmiljö som byggdes som Örgryte trädgårdsstad med den då unge Nils Olsson som både initiativtagare till exploateringen och arkitekt till många av husen. Radhuslängan i fonden av Tandåsplatsen, Nils Olsson 1924, har er enkel panelarkitektur med klassicistiska portomfattningar. De sex radhusen bildar en sammanhållen helhet. Bostäderna är måttligt stora, kring 120 kvm, med stor hall, två rum och kök och jungfrukammare. Till sig själv byggde arkitekten Olsagården Danska vägen 13, Nils Olsson 1921, ett större reveterat trähus med flyglar i trädgårdsstadens norra del.

Litt: Maj-Brit Wadell »Nils Olsson och Örgryte trädgårdsstads i Arkitekturmuseets årsbok 1988.

Skårsgatan

Skårsgatan är ett av de största sammanhållna funktionalistiska villaområdena i Göteborg. Huvuddelen av villorna ritades av Börje Eliasson 1938-45. Det är både enfamiljs och tvåfamiljshus, de flesta måttligt stora men med jungfrukammare för borgerliga familjer. Konstruktionen är en reveterad (putsad) trästomme med tidstypiska drag som utkragade balkonger och rundade fönster (ibland med böjda glas) över hörn. Taken är svagt lutande med en ganska kraftig takfot som markerar taket som en plan skiva ovanpå husets kubiska volym.

Radhus Bångejordsgatan

Radhus Bångejordsgatan m fl, Ingrid Wallberg 1931-35, ritades av en av de första kvinnliga arkitekterna i Sverige med egen verksamhet. Wallberg hade ingen formell I arkitektutbildning men praktiserade 1928 hos Le Corbusier. vars bror var gift med Wallbergs syster. Den schweiziske funktionalisten Alfred Roth följde med Wallberg till Göteborg I där de drev kontor tillsammans 1928-30. Några tidiga villor vägrades bygglov på grund av alltför radikal arkitektur men flera blev byggda (jfr Torild Wulffsgatan [208]). Radhusen på Bångejordsgatan i Örgryte är ett välbevarat projekt i måttfull funktionalism. Två längor följer terrängens lutning. Den västra har plankstomme, den östra är murad av högporöst tegel, men båda är vitputsade till likartat utseende. Träbjälklag upplagda på husskiljande väggar möjliggör markanta fönsterband enligt funktionalismens ideal. Däremot görs ingenting för att dölja de traditionella sadeltaken. Bostäderna ritades med små laboratoriekök. Litt: Byggmästaren 26-1936.

Provhusområdet Skillnadsgatan

Provhusområdet Skillnadsgatan, Erik Friberger 1949-53, består av 13 enfamiljshus kring två korta säckgator. De är ett led i Fribergers utveckling av billiga småhus av fabrikstillverkade element i trä (jfr däckshuset [384]) och han bodde också själv här, längst in på Carl Wilhelmsons väg. Det tätt bebyggda området har privata atriumgårdar bildade med hjälp av vinklade hus och plank (jfr Överåsgatan [358]). De flesta husen är i en våning. Bostadsstorlekarna varierar från 3 till 8 rum och kök. Olika lösningar av grund, byggelement och målning prövades med stöd av Statens kommitté för byggnadsforskning. Lockläktpanel, flacka papptäckta tak, tvåluftsfönster, skärmtak, trappräcken hör hemma i en funktionalism översatt till rationellt träbyggande. »Klassbetoning och enformighet ha undvikits. Utrymme finns för lämplig utbyggnad av husen ... Friluftsrum för ostört familjeliv utan generande insyn från gator eller grannar ha ordnats.« Litt: Byggmästaren 2-1953.

Katolska skolan  Lilla Danska Vägen 26, GFKonsult 1997. Den branta terrängen och en stor tunnel under tomten har styrt dispositionen av skolan. Gymnastiksalen har därför placerats mot gatan och ger skolan en sluten karaktär, medan huvudentré och klassrum nås från en grön gård en våning upp. Den svängda gången som binder samman lokalerna är robust utformad i tegel, klinker och med synliga takstolar, och är samtidigt en inspirerande skolmiljö med utblickar mot berg- och gårdssida. Överraskande och vackert är också mötet mellan matsalen och ett litet kapell.

Bostadshus Vävskedsgatan, White arkitekter 2002-05, är ett hyreshus med 28 lägenheter från 1 till 3 rum och kök på en brant tomt i kanten av Lundens landshövdingehuskvarter. Det är ett exempel på sökandet efter överblivna tomter i centrala lägen. Men också ett ovanligt samabete mellan arkitektkontoret och byggföretaget, F O Peterson, med sikte på att visa att det går att bygga hyreshus til! rimlig kostnad. White och F O har drivit både bygget och förvaltningen i ett gemensamt bolag. Arkitekturen är nymodernistisk med fasadbeklädnad av färgade fibercementskivor och balkongräcken som sitter som fritt monterade metall raster.

Text och bilder är hämtade från Boken Guide till Göteborgs Arketektur av Claes Caldenby, Gunilla Linde Bjur och Sven-Olof Ohlsson Foto: Krister Engström Bokus