Här har en av Technics största förstärkarmodeller testats och
den visade sig vara storslagen i flera avseenden.
Nu när ITM-ljudet började komma blev det mer och mer aktuellt
med förstärkare som har hade bra effektresurser och låga störningsnivåer. Ku
sådan är Technics lör- och slutsteg Sl.'-A4 och SK-A.'i sum kan prestera en
lolal uteffekl. runt 700W samtidigt som brus och störningar ligger pä en extremt
lag nivå. Den har en myckel, god dynamik.
SI' A-t är för/orytii ritaren i den här kombinationen som
är utförd i Technics sedvanliga bruna färg. Den är en efterföljare till Sl'-A2
som är Loppmodellen i Technics modellprogram. Jämfört med SK-A2 har Sl.'-A4
betydligt, färre reglage och variationsmöjligheter men de är fortfarande fler
och medyer större anpassningsmöjligheter än vad som är normalt på dagens
Hilfi-förstärkare.
Alla förstärkningssteg i Sf-A-1 arbetar i äkta klass A. dvs
full ström flyter hela tiden genom transistorerna. Därigenom elimineras
övergångsdistorsion. Alla ingångar är direkt kopplade utan seriekondensatorer.
vilket, ger mindre fiisft-l i haseri. Detta gäller även pickupingångarna för
såväl vanliga pickuper med rörliga magneter (MM) som sådana med rörliga spolar
(MC).
I pickupingångarna används fälteffekt-transistorer (FET) för
att eliminera kondensatorer så långt det är möjligt i signalvägarna, och man har
riktig Hkströmskoppling från pickupingången och ända fram till
högtalarutgångarna. Frekvensomfånget är dessutom extremt brett även uppåt i
frekvensområdet som är 0-40ÖkHz <~3dB). Detta breda frekvensomfång har man
uppnått genom att använda förstärkarsteg med differentialingång och
strömspegelkoppling. De transistorer som används är matchade och är extremt
linjära i sin förstärkning.
Bruset är ett av de största problemen vid konstruktion av
lågnivåingångar, särskilt då man har så låga nivåer som är aktuella för
MOingångar. Technics använder som sagt FET-transistorer i pickupingångarna och
dessa är av lågbrustyp. I pickupstegen har man varit tvungen att använda två
kopplingskondensatorer den ena i MC-för-stärkaren och den andra i
frekvenskorrigeringen (EIAÄ-steget). Mätvärdena på dessa förstärkarsteg är
imponerande för såväl brus som distorsion och frekvensgång. Ett subsoniskt
filter finns inbyggt för att minska inverkan av frekvenser under den hörbara
basen (under 20 Ha) som man får vid spelning av skivor som är skeva eller
ocentrerade.
Tonkontrollerna på SU-A4 är ovanligt omfattande. Dels finns de
sedvanliga bas- och diskantkontrollerna men dessutom har man extra tonkontroller
för både bas och diskant. Baskontrollen kallas "Super-Bass" och innebär att man
kan höja basnivån brantare än normalt och med 12 dB/oktav. Detta är särskilt
användbart om man har högtalare som avtar i basen (och vem har inte det?) där
man kan kompensera frekvensgången på ett ganska hyfsat sätt. Brytfrekvensen för
superbasen kan varieras så att man startar bashöjningen på en valfri frekvens
från 50Hz upp till 200 Hz
Superbaskontrollen kan naturligtvis också användas för att
reducera basen på ett lika markant sätt som man kan höja den. Därigenom kan man
ofta ta "bumpigheten" i ett litet rum, få röster att låta naturligare, etc."Super
Treble" eller superdiskantkontrol-len motsvarar superbasen fast den arbetar i
diskanten och är bra när man vill kompensera frekvensgången hos pickuper som
ofta har svackor kring B—10 kHz eller resonanstoppar i diskanten. Genom att
kombinera den vanliga diskantkontrollen med superdiskan-ten kan man få många
variationsmöjligheter som ofta väl kompenserar mindre felaktigheter i t ex
pickupers frekvensgång.
SU-A4 har forsetts med buffertsteg på signalutgångarna till
effektförstärkaren som är extremt lågohmiga (Typiskt värde 0,2 ohm).
Detta gör att man utan vidare kan ha mycket långa
signalledningar till effektsteget och placera det så nära högtalarna som
möjligt. Korta högtalarledningar är bra inte bara för att förlusterna minskar
utan även for att ljudkvaliteten förbättras genom att högtalarna bättre
kontrolleras av förstärkaren. Man kan även utan problem koppla till många
effektsteg till en och samma SU-A4 utan problem med belastningen (upp till 2 500
stycken enligt Technics). Precis som på slutsteg finns ett elektroniskt
kortslutningsskydd inbyggt i utgångsstegen på SU-Å4,
Bland övriga faciliteter märks en "Loud-ness"-kontroll samt
två omkopplingsbara brytfrekvenser: 250 Hz; och 750 Hz. Vidare finns en s k
telefonknapp som sänker ljudet med 20 dB när man trycker in den, kontakter för
anslutning av två skivspelare och två bandspelare, dubbla utgångar till
effektförstärkare, etc. Dessutom separat programväljare för bandspelarutgångarna
så att man kan spela in ett valfritt program medan man lyssnar till ett annat.
Slutsteget SE-A3 är en riktig bjässe som väger drygt 35
kg. Det är konstruerat med Technics "New Class A"-princip som innebär att det
alltid flyter ström i förstärkartransistorerna men inte full ström. Förstärkaren
blir varm, betydligt varmare än normala modeller (den luktade av färg och
bakelit i början, men lukten försvann ganska snart). Uteffekten är nominellt
2x200W vid 8 ohm och 0,002 % total harmonisk distorsion inom hela det
hörbara frekvensområdet 20-20 000 Hz. För att få denna höga uteffekt krävs rejäl
strömförsörjning och detta är förklaringen till att SE-A3 är stor, tung och dyr.
Nättransformatorerna är den tyngsta biten i det här kraftpaketet men rejäla
dimensioner har också glättningskondensatorerna som efter likriktningen ser till
att man någorlunda jämn likspänning. Det finns faktiskt två rejäla
nättransformatorer, en för varje förstärkarkanal, för att man skall få bra
separation och stereoeffekt.
Effektförstärkarna är byggda som små kompakta enheter där
transistorer, kylflänsar och kondensatorer koncentrerats på ett litet utrymme.
Ledningarna blir korta, särskilt de där det flyter kraftig ström. Detta är bra
ty då bildas mindre elektromagnetiska störningsfält som faktiskt kan påverka
närliggande förstärkarsteg och ge upphov till distorsion, speciellt då i
lågnivåkretsar. Kenwood har av denna anledning använt chassi av plast för att
magnetfält inte skall ledas via plåthöljet från effektdelen in i känsliga
försteg.
Effekttransistorerna är också sammanfogade till enheter som
vardera innehåller ett komplementärt par: NPN och PNP. De är symmetriskt utförda
och matchade så de har en jämn och likartad förstärkning.
På varje effektförstärkarenhet sitter två behållare som
vardera innehåller fyra elektrolytkondensatorer av lågimpedanstyp. Dessa
kondensatorer på 22 000/llF är speciellt avpassade för ljudändamål och har lång
livslängd, man kan räkna med att de håller i minst 10 år innan de behöver bytas.
Standardkondensatorer har betydligt kortare livslängd.
På SE-A3:ans front dominerar de två stora uteffektmätama som
har mätområdet 0,0001 W-300W. De går upp till fullt utslag på c:a 50 /u,s och
har en logaritmisk skala med gradering både i W och dB. På fronten finns
dessutom nätströmbrytare och omkopplare for två par högtalare,
SE-A3 har elektroniskt överbelastningsskydd med indikatorlampa
och automatisk återgång då felet avhjälpts.
Våra intryck
Kombinationen SE-A3/SU-A4 är stor och tung. Den är besvärlig
att flytta på med en sammanlagd vikt på nära 50 kg. Dessutom blir
effektförstärkaren så varm att den bör placeras med omsorg så att den får bra
ventilation. Den bör egentligen ställas överst om man har en stapel med
apparater, men problemet blir då att många apparater tål inte att pressas ner av
en sådan tungviktare, Den bästa lösningen var i vårt tycke att ställa
effektförstärkaren SE-A3 vid högtalarna och skaffa en lång ljudkabel som går
till förförstärkaren som man ju oftast har nära den övriga utrustningen;
skivspelare, tuner, etc.
Nu till de positiva upplevelserna; När man väl installerat
SE-A3 och SU-A4 väntar många trevliga stunder. Under förutsättning att man har
bra komponenter i sin ljudanläggning för övrigt så märker man att den här
Technicskombinationen är av allra högsta klass. Den ger ljud som är rent,
kraftigt och har mycket lågt brus. Trots att förstärkaren har så hög uteffekt är
den ändå "snäll" och problemfri, behöver ingen service eller speciell tillsyn.
Vi har provat kombinationen med många olika högtalare och förstärkaren har
aldrig gett några problem. Där andra förstärkare haft problem med konstiga
högtalarimpedanser har SE-A3 lugnt spelat vidare med bra resultat.
Visst finns det andra förstärkare som på vissa punkter kan
låta marginellt bättre. Audio Research SP6 och D90 ger faktiskt en aning mer
luftighet i klangen men betydligt mindre effekt och till ett flera gånger högre
pris, SE-A3 och SU-V4 kostar tillsammans 15 500;- och det är faktiskt prisvärt
när man tittar på vad bra förstärkare i den här effektklassen brukar kosta.
Vi som lyssnade upplevde ljudet som ovanligt rent, med en fast
kraftfull bas, väl definierat mellanregister och en luftig och slaggfri diskant.
Speciellt märkte man att brus och störningsnivån var mycket låg.
RIAA-korrektionen i grammofonsteget var lyssningsmässigt utmärkt.
Kort sagt:
Technics SE-A3/SU-A4 en stor och mycket tung förstärkare av
högsta kvalitet. Ljudet har både renhet och kraft. Tål att anslutas till nästan
alla högtalare på marknaden. Priset är i förhållande till utförande, kvalitet
och effekt bra. Kan rekommenderas till den som söker en kraftig förstärkare med
verkligt bra ljudkvalitet.
Spec